Grusväg blev asfaltväg för vägförening i Kimstad, Norrköping
Vägföreningen ville bli av med dammet och potthålen. Vi byggde på bärlagret över leran innan 640 meter väg asfalterades.
Läs mer →Projekt
Ett urval av det arbete vi utför i Norrköping, Finspång och Söderköping, ort för ort. Vill du ha något liknande gjort? Begär en kostnadsfri offert så återkommer vi.
Kollapsad vägtrumma byttes i Östra Husby, Norrköping
Vägen översvämmades vid varje snösmältning. Kameran visade att trumman hade rasat ihop på mitten, och den byttes mot en större.
Läs mer →Återställning efter fibergrävning i Skärblacka, Norrköping
Fiberschaktet längs vägen hade satt sig flera centimeter på ett år. Vi grävde upp, packade om i skikt och asfalterade igen.
Läs mer →Skogsväg i backe fick dike innan asfalt i Simonstorp, Norrköping
Ett tidigare förslag gällde bara ny asfalt i backen. Vi ledde först bort vattnet, och beläggningen lades sedan på en torr väg.
Läs mer →Brant väg i bergig terräng asfalterades i Krokek, Norrköping
Gruset i den branta backen försvann vid varje skyfall. Berg i vägbanan jämnades av och backen fick asfalt och nya diken.
Läs mer →Ny väg till fyra tomter byggdes i Svärtinge, Norrköping
Vägen till ett litet nytt område byggdes från grunden. Uppbyggnaden dimensionerades för byggtrafiken först och boendetrafiken sedan.
Läs mer →Väg förstärktes efter timmertransporter i Lotorp, Finspång
Timmerbilarna under tjällossningen hade lämnat djupa spår. Mätningen visade svag bärighet på en sträcka, och den förstärktes innan ny asfalt.
Läs mer →Bäcktrumma byttes efter vårflod i Rejmyre, Finspång
Bäcken hade gått över vägen under vårfloden och spolat ur ena kanten. En större trumma och erosionsskydd löste det.
Läs mer →Låglänt samfällighetsväg höjdes i Östra Ryd, Söderköping
Vägen stod med foten i vatten varje höst och vår. Den höjdes på den låga sträckan och fick diken med fall mot ett utlopp.
Läs mer →Smal skärgårdsväg asfalterades i Sankt Anna, Söderköping
Ett fritidsområde hade fått allt fler permanentboende. Vägen fick mötesplatser och asfalt anpassade efter berget och den smala sträckningen.
Läs mer →Grusväg blev asfaltväg för vägförening i Kimstad, Norrköping
I Kimstad, Norrköping, asfalterade vi en enskild grusväg åt en vägförening med elva fastigheter. Föreningen hade tröttnat på dammet på sommaren och potthålen varje vår, och stämman hade gett styrelsen i uppdrag att ta in underlag.
Vi grävde fem provgropar längs de 640 metrarna. Bärlagret var mellan 12 och 30 centimeter tjockt och på två ställen kraftigt jordblandat. Under låg lera hela vägen, och med avvägningsinstrumentet såg vi att dikena på västra sidan saknade fall på en sträcka av drygt hundra meter.
Det betydde att asfalt direkt på den befintliga vägen hade spruckit på just de partierna. Med lera under och vatten som stod kvar i diket skulle vägkroppen bli mjuk varje tjällossning, och det avgjorde att vi föreslog förstärkning och dikesarbete före beläggningen.
Diket på västra sidan grävdes om med rätt fall till utloppet. På de svaga partierna schaktade vi ur det jordblandade materialet, la geotextil mot leran och byggde upp med 25 centimeter krossmaterial 0/32 i två skikt. Hela vägen fick tvärfall mot dikena och därefter ett lager asfalt.
Packningen kontrollerades mellan skikten och höjderna mättes med laser före asfaltering. Vid överlämningen gick vi sträckan med styrelsen, visade var vi förstärkt och gick igenom hur dikena och grusremsan längs kanten bör skötas.
Har vägföreningen i Kimstad pratat om asfalt? Vi gräver provgropar och tar fram underlag till stämman i hela Norrköping.
Kollapsad vägtrumma byttes i Östra Husby, Norrköping
I Östra Husby, Norrköping, ute på Vikbolandet, åtgärdade vi en enskild väg där vatten gick över körbanan varje vår. Vägen löpte mellan två åkrar och hade börjat sjunka i hjulspåren just där vattnet brukade stå.
Vi förde in en rörkamera i trumman under vägen. Den var en betongtrumma på 300 millimeter, och ungefär halvvägs in hade två rörsektioner glidit isär och den ena delvis rasat. Bara en smal öppning var kvar, och uppströms stod vattnet en halvmeter högre än nedströms.
Trumman var alltså både trasig och för klen för det flöde som kom från åkrarna vid snösmältning. En rensning hade inte hjälpt, och att bara laga vägbanan ovanpå hade varit bortkastat så länge vattnet dämde upp.
Vi grävde upp den gamla trumman och la en ny plaströrstrumma på 500 millimeter på en packad bädd av grus, med fall mot utloppet kontrollerat med laser. Täckningen ovanpå blev drygt 40 centimeter krossmaterial, och vid in- och utlopp la vi sprängsten mot slänten.
Vägbanan över trumman packades i skikt och fick ny asfalt i samma höjd som vägen i övrigt. Vid överlämningen gick vi igenom med markägarna hur in- och utlopp ska hållas fria från gräs och slam.
Går vattnet över vägen i Östra Husby varje vår? Trumman kan vara trasig. Vi filmar och byter trummor i hela Norrköping.
Återställning efter fibergrävning i Skärblacka, Norrköping
I Skärblacka, Norrköping, återställde vi en samfällighetsväg där fiber hade grävts ner längs körbanan året innan. Lagningen hade satt sig till en svacka längs hela schaktet, och vatten blev stående i den efter varje regn.
Vi mätte höjderna med rotationslaser längs schaktet. Svackan var som djupast 5 centimeter och sträckte sig drygt 120 meter. När vi öppnade en provgrop såg vi att schaktet fyllts igen med de uppgrävda lermassorna utan synlig packning.
Lera som tippats tillbaka sätter sig under lång tid, och ett nytt lager asfalt ovanpå hade sjunkit på samma sätt. Därför bestämde vi att schaktet skulle grävas upp och fyllas om, och vi kontaktade fiberägaren för att få kabelns exakta läge och deras krav.
Vi grävde ur leran ner till kabelskyddet, som lämnades orört, och fyllde med krossmaterial 0/32 i skikt på 15 centimeter som packades med vibroplatta. Asfaltkanterna sågades raka 20 centimeter utanför schaktet och ströks med klister innan den nya beläggningen lades.
Höjderna mättes på nytt med laser och skarvarna förseglades. Vid överlämningen gick vi igenom avtalet med föreningen och visade var kabeln ligger, så att det finns med vid framtida grävarbeten.
Har fiberschaktet satt sig på er väg i Skärblacka? Det behöver packas om. Vi återställer schakt i hela Norrköping.
Skogsväg i backe fick dike innan asfalt i Simonstorp, Norrköping
I Simonstorp, Norrköping, åtgärdade vi en enskild väg genom skogen där en backe spolades ur vid kraftiga regn. Föreningen hade fått ett förslag om att lägga asfalt i backen och lät oss titta på det innan de bestämde sig.
Vi gick vägen efter ett regn och såg att vatten från sluttningen ovanför rann ner på körbanan på flera ställen. Med avvägningsinstrumentet mätte vi upp att uppsidan saknade dike helt längs 80 meter, och i provgropen var bärlagret blött ända ner till moränen.
Asfalt på en väg som får vatten över sig från sidan hade inte löst problemet. Vattnet hade letat sig in under beläggningens kant och fortsatt att mjuka upp vägkroppen. Därför tackade föreningen nej till det första förslaget och valde att börja med avvattningen.
Vi grävde ett avskärande dike på uppsidan och la en ny trumma på 400 millimeter som leder vattnet under vägen till dikesfåran nedanför. Backen byggdes upp med 20 centimeter krossmaterial i två packade skikt, fick tvärfall och därefter en asfaltbeläggning på de 80 metrarna.
Efter nästa större regn gick vi sträckan igen och kontrollerade att vattnet följde diket. Vid överlämningen visade vi hur diket och trumman ska rensas, och var vattnet tar vägen om det slammar igen.
Spolas backen ur i Simonstorp? Leder vattnet runt först. Vi gräver diken och asfalterar i hela Norrköping.
Brant väg i bergig terräng asfalterades i Krokek, Norrköping
I Krokek, Norrköping, i Kolmårdens bergiga terräng, asfalterade vi en brant del av en samfällighetsväg. Gruset i backen spolades ner varje gång det regnade kraftigt, och vintertid var backen svår att ta sig upp för.
Med laser mätte vi lutningen till drygt 10 procent på den brantaste sträckan. Provgroparna visade berg på 15 till 25 centimeters djup på flera ställen, och på två punkter stack hällen upp i vägbanan och hade blottats av vattnet.
Berget gav god bärighet, men vägen hade för lite material ovanpå och vattnet hade ingen annan väg än rakt nerför körbanan. Grus ligger inte kvar i en sådan lutning, och det avgjorde att vi föreslog asfalt kombinerat med diken som tar vattnet åt sidan.
Bergspetsarna i vägbanan spettades och bilades ner. Vägen jämnades med krossmaterial 0/16 över berget och 0/32 där det var djupare, och vi grävde diken på båda sidor med två tvärgående rännor som leder vattnet av vägen. Därefter lades asfalt på de 110 metrarna i backen.
Övergångarna mot grusvägen ovanför och nedanför avslutades med en ramp av packat grus. Vid överlämningen gick vi igenom rännorna med föreningen och hur de ska hållas fria från löv och grus.
Är backen i Krokek svår att hålla grusad? Asfalt och rännor löser det. Vi bygger vägar i hela Norrköping.
Ny väg till fyra tomter byggdes i Svärtinge, Norrköping
I Svärtinge, Norrköping, byggde vi en ny väg till fyra nya tomter som skulle förvaltas som en gemensamhetsanläggning. Vägen skulle först bära lastbilar med byggmaterial och betong och sedan de boendes trafik.
Vi grävde provgropar längs den planerade sträckningen och hittade matjord på 30 till 40 centimeter och därunder lera. Med avvägningsinstrumentet tog vi höjderna mot den allmänna vägen och mot dikets utlopp, så att vägens profil kunde sättas innan något grävdes.
Eftersom byggtrafiken skulle komma innan beläggningen lagts bestämde vi att bygga hela överbyggnaden direkt och vänta med asfalten. Tung trafik på ett ofärdigt slitlager hade skadat det, och en färdig överbyggnad kunde bära lastbilarna utan att leran trycktes upp.
All matjord schaktades bort. Vi la geotextil mot leran och byggde upp med 40 centimeter förstärkningslager 0/90 och 15 centimeter bärlager 0/32, packat i skikt med vält. Diken grävdes på båda sidor och en trumma på 300 millimeter lades vid infarten mot den allmänna vägen.
När husen var byggda kom vi tillbaka, justerade bärlagret där byggtrafiken lämnat spår och la asfalten. Vid överlämningen gick vi igenom uppbyggnaden med fastighetsägarna, så att den kan stämmas av mot förrättningen.
Ska det byggas nya hus vid en ny väg i Svärtinge? Bygg vägen innan byggtrafiken kommer. Vi anlägger vägar i hela Norrköping.
Väg förstärktes efter timmertransporter i Lotorp, Finspång
I Lotorp, Finspång, åtgärdade vi en asfalterad enskild väg som skadats när timmer kördes ut under tjällossningen. Asfalten hade krackelerat och sjunkit i hjulspåren på en sträcka, och vägföreningen ville veta om den gick att laga eller måste byggas om.
Vi mätte bärigheten med lätt fallvikt längs sträckan och fick tydligt lägre värden på 70 meter, där vägen gick över en svacka i terrängen. Provgropen där visade att överbyggnaden var knappt 20 centimeter och låg på siltig jord som höll vatten.
Ytlagning hade inte räckt, eftersom felet satt i vägkroppen under. Övriga delar av vägen höll, och det avgjorde att vi föreslog förstärkning bara på den svaga sträckan i stället för att bygga om hela vägen.
Den skadade asfalten fräste vi bort på de 70 metrarna. Vi grävde ur till 50 centimeters djup, la geotextil och byggde upp med förstärkningslager och bärlager i packade skikt. Diket på den låga sidan fördjupades så att vattnet kom bort från vägkroppen.
Ny asfalt lades och skarvarna mot den befintliga beläggningen klistrades och förseglades. Vid överlämningen gick vi igenom med föreningen hur de kan begränsa tung trafik under tjällossningen.
Har timmerbilarna lämnat spår i vägen i Lotorp? Mät bärigheten först. Vi förstärker vägar i hela Finspång.
Bäcktrumma byttes efter vårflod i Rejmyre, Finspång
I Rejmyre, Finspång, bytte vi en vägtrumma där en bäck korsar en enskild väg. Under vårfloden hade vattnet inte fått plats i trumman, gått över vägen och spolat bort en del av vägkanten.
Den befintliga trumman var 400 millimeter. Vi mätte bäckfårans bredd och nivåerna uppströms med avvägningsinstrument och såg tydliga spår av hur högt vattnet hade stått. Trumman var hel men för liten för det flöde som kom när snön smälte i skogen ovanför.
Att bara laga kanten hade inneburit samma skada nästa vår. Med den mängd vatten som bäcken uppenbart kunde föra behövdes en betydligt större öppning, och det avgjorde att trumman byttes i stället för att lagas runt.
Vi grävde upp den gamla trumman och la en ny på 800 millimeter på en bädd av packat grus, med botten något under bäckens naturliga botten. Vägbanken byggdes upp igen med krossmaterial i skikt, och vid in- och utlopp la vi sprängsten mot slänten.
Vägbanan över trumman fick nytt slitlager. Vid överlämningen visade vi markägarna hur in- och utlopp ska hållas fria från ris och is inför nästa vårflod.
Går bäcken över vägen i Rejmyre på våren? Trumman kan vara för liten. Vi byter trummor i hela Finspång.
Låglänt samfällighetsväg höjdes i Östra Ryd, Söderköping
I Östra Ryd, Söderköping, byggde vi om en samfällighetsväg där en sträcka låg så lågt att vatten stod i dikena nästan hela vinterhalvåret. Vägen var asfalterad men hade sjunkit och spruckit längs kanterna på den låga delen.
Med avvägningsinstrumentet mätte vi upp vägens höjd mot dikesbottnarna och mot närmaste utlopp. På drygt 90 meter låg körbanan bara 20 centimeter över dikesbotten, och dikena hade i praktiken inget fall alls.
Med så små höjdskillnader kunde inget dike leda bort vattnet från vägkroppen. Ny asfalt på samma nivå hade fått samma skador, och därför bestämde samfälligheten att vägen skulle höjas på den låga sträckan.
Vi fräste bort den gamla asfalten, höjde vägbanan med 25 centimeter krossmaterial i packade skikt och ramperade upp mot de befintliga delarna. Dikena grävdes om med fall mot utloppet, och en trumma under en tomtinfart byttes eftersom den låg för högt.
Ny asfalt lades och höjderna kontrollerades med laser. Vid överlämningen gick vi igenom dikena och utloppet med föreningen, eftersom det är där vägens framtid avgörs.
Står vägen i vatten i Östra Ryd? Den kan behöva höjas. Vi bygger om vägar i hela Söderköping.
Smal skärgårdsväg asfalterades i Sankt Anna, Söderköping
I Sankt Anna, Söderköping, asfalterade vi en smal grusväg i ett område där allt fler hus numera är bebodda året om. Samfälligheten ville ha en väg som klarade sopbil och leveranser hela året och som gick att ploga utan att gruset försvann.
Vi grävde provgropar och fann berg på 10 till 30 centimeter under ytan på större delen av sträckan. Med mätband och laser mätte vi upp körbanan till mellan 3,0 och 3,4 meter och noterade två snäva kurvor mellan hällarna där en lastbil inte kunde mötas.
Berget gav bra bärighet, men bredden och kurvorna gjorde att både asfaltering och framtida trafik måste planeras därefter. Det avgjorde att vi byggde två mötesplatser före asfalteringen och valde mindre maskiner för läggningen.
Mötesplatserna byggdes med krossmaterial på berg, och vägbanan jämnades med 0/16 där berget låg nära ytan. Vi la asfalt på hela den 420 meter långa sträckan med en mindre läggare, och kanterna stöddes med grus mot hällarna.
Arbetet lades på hösten efter fritidssäsongen. Vid överlämningen gick vi igenom med föreningen hur kanterna ska skyddas vid plogning och var vattnet rinner av vid kraftigt regn.
Har fritidsområdet i Sankt Anna blivit permanentboende? Vägen behöver följa med. Vi asfalterar i hela Söderköping.